Terapiformer


Jag använder flera närbesläktade terapiformer i det terapeutiska arbetet och anpassar det till det som passar dig och din problematik som klient. Nedan finner du en kort introduktion till var och en. Överlag integrerar jag anknytningsteori med traditionell och tredje vågens KBT, inslag av gestaltterapi och psykodynamisk teori.
 

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

 
Kognitiv beteendeterapi utgår från att våra tankar, känslor, fysiska förnimmelser och beteenden intimt hör samman och påverkar varandra. Som terapins namn visar innehåller den både kognitiv terapi och beteendeterapi. Med beteendeterapi menas att om du ändrar ditt beteende kring något som är problematiskt i ditt liv, och därmed får nya erfarenheter och upplevelser, så ändras också dina tankar och känslor om det problematiska. Med kognitiv terapi menas att hur du tolkar och tänker om det du har svårigheter med kan förvärra eller förbättra hur du upplever situationen. ”Människan plågas icke av tingen i sig, utan av sitt sätt att uppfatta dem”, skrev stoikern Epiktetos redan på 100-talet e.Kr. I KBT arbetar vi med att hjälpa dig att upptäcka och förändra dina tankemönster om dig själv och situationer så att de blir till mer hjälp än stjälp, och att förändra beteenden och tankar som håller dig fast i nedstämdhet, oro, ångest eller destruktiva vanor och relationer.
 

Schematerapi

 
Schematerapi är en utveckling av KBT och används framförallt vid djupare relations- och personlighetsproblematik. Upphovsmannen Jeffrey Young arbetade först med kognitiv terapi men såg senare ett behov bland sina klienter av en mer djupgående terapiform och utvecklade så schematerapi. Schematerapi utgår från att alla människor har likartade känslomässiga behov. Vi har bland annat behov av trygghet, lekfullhet och spontanitet, att få möta rimliga gränser, få uttrycka oss fritt och få vara självständiga individer. Om dessa behov inte blir tillfredsställda på ett tillräckligt bra sätt under uppväxten kan det skapa dysfunktionella livsmönster senare i livet, så kallade scheman. Man kan då känna sig till exempel värdelös, självkritisk, övergiven, misstänksam, beroende, känslomässigt avstängd eller driven till perfektionism. Det är vanligt att uppleva att humöret växlar snabbt utan att riktigt förstå varför och att vissa situationer eller relationer triggar starka känslor som känns svåra att hantera. I schematerapin arbetar vi för att läka de dysfunktionella livsmönstren, stärka en sund inre dialog och förmågan att bättre kunna hantera de utmaningar du ställs inför.
 

Acceptance and Commitment Therapy (ACT)

 
ACT är en vidareutveckling av traditionell KBT och hör till den så kallade tredje vågens KBT och utvecklades av Steven Hayes och Kelly Wilson. ACT betonar vikten av mindfulness, acceptans och insikt kring livsvärderingar. Med mindfulness lär du dig förhållningssätt som hjälper dig att möta det som pågår i ditt inre med acceptans. Istället för att försöka förändra tankar och känslor uppmuntras du att acceptera dem, att förhålla dig friare till dem, så att du inte behöver bli styrd av dem om de inte hjälper dig framåt i livet. När du accepterar snarare än bekämpar dina tankar och känslor gör du inte längre motstånd mot dig själv och kan istället lägga din energi på att göra sådant som är värdefullt och betydelsefullt för dig och leva efter dina värderingar.
 

Compassion Focused Therapy (CFT)

 
Metoden togs fram av Paul Gilbert för klienter med en hög grad av skam och självkritik och med en genomgående känsla av att vara värdelös eller dålig. Gilbert såg att det behövdes en terapi där klienterna kunde känna och på riktigt uppleva att de har ett värde/är viktiga/älskansvärda. Compassionbaserad terapi handlar om att utveckla förmågan att bemöta sig själv och andra med mer värme och omsorg. Terapin utgår från KBT och integrerar den med neurovetenskap, anknytningsteori och den buddhistiska traditionen.
 

Mindfulness

 
Mindfulness ingår som en aktiv komponent i ACT och CFT och förmedlar en öppen och accepterande syn på dig själv och den verklighet du befinner dig i för stunden. Den icke-dömande närvaron i mindfulness ger dig möjlighet att vänligt betrakta dina tankar och känslor utan svepas med av dem. Mindfulness hjälper dig bland annat att se, uppleva och ta till vara på livet medan det pågår, att finna ett större lugn och kunna se svåra situationer ur flera perspektiv, att känna större entusiasm och energi för livet och öka empatin för dig själv och andra. Mindfulness har sitt ursprung i österländska kontemplativa traditioner och har fått stort genomslag i samhället mycket tack vare Jon Kabat-Zinns arbete vid The Stress Reduction Clinic vid University of Massachusetts i USA, ett arbete som banade väg för det stora forsknings- och behandlingsområde mindfulness utgör idag.
 
Terapiformer